vill inte!!
en sån där dag...
Mår inte bra idag. Känner mig krasslig och nere och så trött! orkar ingenting, hela kroppen bara protestrerar =(
Så jobbigt =(
Har dock tvingat mig att ta hand om tvätten idag och varit ut med hunden en gång... annars har jag nog bara suttit i soffan och varit icke närvarande.... Verkligen socialt.. ; )
Har en föraning om varör jag mår dåligt...
Antingen är det för att jag ätit för lite/för oregelbundet de senaste dagarna.. min mage är enormt känslig och min mage styr hela mitt liv och min kropp... Konstant illamående är resultatet...
Men mest troligt beror det på kvällens planer...
Ska på middag och teater med jobbet.
Jag har förträngt det länge men nu är det ett faktum. Ikväll är kvällen för aktivitet.
Och visst jag tycker det ska bli jätteroligt och ser fram emot det =) Jag kommer säkert ha super skoj också, det tvivlar jag inte på. Alla är så underbara och goa ; )
MEN:
en dal av mig klarar ännu inte av aktiviteter utanför hemmets trygga vrå... och jag klarar absolut inte av att vara ifrån min sambo en hel natt! Eftersom teatern slutar så sent och jag ska jobba imorn så ska jag sova över hos en jättesöt kollega... och jag vet att det kommer gå bra. Sunda förnuftet vet det... men resten av mig vågar inte tro på det...
Så då reagerar hela min kropp på denna "stress" som det innebär atta åka till Borås, umgås med jobbet en hel kväll och vara social och trevlig... Och jag mår piss =(
Så typiskt!!
Jag vil ju må bra just idag!!
Jag vill ha kul, vill kunna koppla av och ha roligt!!
Jag har ju mått så bra alla dagar den senaste tiden... men just idag så kraschar allt... =(
Man tror man mår så bra, att man klarar av allt igen... men så kommer minsta lilla utmaning och så inser man hur skör man är, hur känslig man är för minsta lilla vindpust...
Pratade med en kollega i måndags på jobbet om att jag nog var redo för att jobba 50% snart... men hon var lite tveksam. Hon är själv sjukskiven så vi är i samma sits... Och hon sa att man tror man är starkare än vad man egentligen är...
och nu förstår jag vad hon menar...
Detta är ju en ROLIG grej, att gå ut med jobbet osv... men ändå känns det som en så stor skrämmande grej, som att bestiga ett berg... med flera ton känsor på ryggen...
Men det är säkert sunt för mig, en bra utmaning och träning... Ska försöka se det så.. =)
Försöka, lovar =)
Mår inte bra idag. Känner mig krasslig och nere och så trött! orkar ingenting, hela kroppen bara protestrerar =(
Så jobbigt =(
Har dock tvingat mig att ta hand om tvätten idag och varit ut med hunden en gång... annars har jag nog bara suttit i soffan och varit icke närvarande.... Verkligen socialt.. ; )
Har en föraning om varör jag mår dåligt...
Antingen är det för att jag ätit för lite/för oregelbundet de senaste dagarna.. min mage är enormt känslig och min mage styr hela mitt liv och min kropp... Konstant illamående är resultatet...
Men mest troligt beror det på kvällens planer...
Ska på middag och teater med jobbet.
Jag har förträngt det länge men nu är det ett faktum. Ikväll är kvällen för aktivitet.
Och visst jag tycker det ska bli jätteroligt och ser fram emot det =) Jag kommer säkert ha super skoj också, det tvivlar jag inte på. Alla är så underbara och goa ; )
MEN:
en dal av mig klarar ännu inte av aktiviteter utanför hemmets trygga vrå... och jag klarar absolut inte av att vara ifrån min sambo en hel natt! Eftersom teatern slutar så sent och jag ska jobba imorn så ska jag sova över hos en jättesöt kollega... och jag vet att det kommer gå bra. Sunda förnuftet vet det... men resten av mig vågar inte tro på det...
Så då reagerar hela min kropp på denna "stress" som det innebär atta åka till Borås, umgås med jobbet en hel kväll och vara social och trevlig... Och jag mår piss =(
Så typiskt!!
Jag vil ju må bra just idag!!
Jag vill ha kul, vill kunna koppla av och ha roligt!!
Jag har ju mått så bra alla dagar den senaste tiden... men just idag så kraschar allt... =(
Man tror man mår så bra, att man klarar av allt igen... men så kommer minsta lilla utmaning och så inser man hur skör man är, hur känslig man är för minsta lilla vindpust...
Pratade med en kollega i måndags på jobbet om att jag nog var redo för att jobba 50% snart... men hon var lite tveksam. Hon är själv sjukskiven så vi är i samma sits... Och hon sa att man tror man är starkare än vad man egentligen är...
och nu förstår jag vad hon menar...
Detta är ju en ROLIG grej, att gå ut med jobbet osv... men ändå känns det som en så stor skrämmande grej, som att bestiga ett berg... med flera ton känsor på ryggen...
Men det är säkert sunt för mig, en bra utmaning och träning... Ska försöka se det så.. =)
Försöka, lovar =)
Kommentarer
Postat av: erica
tråkigt att du mår piss. men tänl även på att du har tränat rött så hårt sista tiden, utan knapp någon vilodag, och om du även då har slarvat med maten, kommer kroppen att svara med enorm trötthet (iaf hos mig) och det ovanpå din jobbstress kanske inte är så bra?
Trackback
