head in the clouds

Hej!

Jag behöver ventilera mig lite innan mitt huvud sprängs av alla tankar och funderingar!!

Blev kallad till en intervju imorgon till ett spännande jobb, ett sånt jag velat ha. Samtidigt är jag fast i ett vikariat på mitt nuvarande jobb och jag vet inte vad jag skall göra!?!

Mina funderingar kring jobb:

Jag har egentligen nog redan bestämt mig hur jag skall , för jag vet vad som är rätt. Att stanna.

Samtidigt är jag ju nyfiken på det jobbet. Det är antagligen precis ett sånt jobb som jag vill ha. Att jobba med ungdomar i en spännande miljö där det finns massor med roliga saker att göra. Det är säkert ett fritt jobb som är jätteintressant och spännande. Dessutom ligger det så det är inte så långt att pendla. Det är säkert den enda chans jag nånsin får att jobba på ett sånt ställe. Sen är det ett fast jobb!

Vad som talar emot är.. egentligen ingenting mer än att jag är rädd för att börja där. Det känns läskigt och så stort och så ansvarsfullt. Jag känner mig inte redo för att jobba med behandling av ungdomar (de är 16-21 år) och jag känner mig alldeles för ung. En annan nackdel är att när de anställer folk så vill de att man skall jobba resten av livet.. och jag kommer ju vilja flytta hem om något år..

Jag har först nu börjat känna att jag kan trivas på mitt jobb där jag är nu och jag kan antagligen jobba där för alltid med. Har ju nu vik till sista juni och kommer (antagligen) bli erbjuden gravvik sedan efter det, och det brukar väl vara på ett år? Och efter det så kommer jag vilja flytta hem ju.. ; )

Nackdelen med detta jobb jag har nu är allt pendlande, men det känns som jag börjat vänja mig och jag har ju dessutom börjat kunna hinna med att träna på veckorna. det var väl det jag saknade innan - att hinna träna. Dagarna går fort när hela dagarna är uppbokade och då går tiden fort till sommaren ; )

Vad som får mig att bestämma mig trots allt är min magkänsla, vad som känns rätt i magen.

Igår när jag skulle sova låg jag såklart och funderade en massa. Jag kunde verkligen inte somna! Har knappt sovit alls inatt.. =/

Men det jag kände då om jag gick helt på känsla så var det mitt nuvarande jobb som kändes rätt.

Och så har det känts hela morgonen och känns fortfarande - även om jag faktiskt inte gillar detta jobb.

Mitt dilemma nu är om jag ska gå på intervjun imorn eller inte. Tänk om jag skulle få jobbet!? Hur skall jag då kunna tacka nej!?! Då är det bättre att inte gå alls så vet jag inte vad jag missar...

Å andra sidan, Varför skulle just jag få jobbet??

Fast egentligen borde jag ju gå i alla fall på den första intervjun, bara för att få en inblick och en känsla vad det är för slags jobb. Jag behöver ju inte gå på den andra utan då kan jag ju tacka nej. (det är två intervjuer - första bara med föreståndare och en till person och andra intervjun får man träffa resten av personalen osv).

Jag är inte redo för ett nytt jobb just nu. Jag är inställd på att stanna i Borås till sommaren och efter det hitta ett annat jobb. Jag vill lära mig ett jobb bra och sluta hatta omkring som en vante hit och dit. Jag orkar inte med, och vågar inte, byta jobb just nu.

Det skulle innebära så mycket strul och bråk där jag är nu att avbryta mitt vikariat och det vågar jag inte. Jag vill inte få en dålig referens från ett så betydelsefullt jobb som det är för min framtida karriär..

Jag kan vara radikal och göra uppror och revolt till sommaren istället.. ; )

Men jag skall gå på intervjun imorgon bara för att jag är nyfiken.. ; )

Det är fel mot dem som söker folk - men å andra sidan SKA man vara självisk och göra det man vill och känner för - Det finns ju ingen annan som bryr sig om en och vet vad som är rätt =P

Jag behöver bara få höra från någon annan att jag gör rätt..

Gör jag det??